Julens historia

3.7/5 - (19 röster)

Julförberedelser förr i tiden

Julens historia

Tiden från 1:a advent var en hektisk tid. Öl skulle bryggas, grisen skulle slaktas, ljusen stöpas och brödet bakas.

Slakten

Slakten skulle ske tidigt på morgonen – i svinottan. Att man började så tidigt kan ha sin förklaring i att det var mycket som skulle hinnas med den dagen. När man slaktade grisen tog man vara på nästan allt. Av blodet bakades paltbröd, av inälvorna lagades de sylta, en del fläsk saltades ner, och en del åts färsk.

 

Julbaketjulbaket

Bakade till jul gjorde man förstås så sent som möjligt, eftersom man inte hade några frysboxar på den tiden, men ändå ville ha brödet färskt. När man bakade gjorde man det emellertid i stora mängder. Brödet skulle räcka över hela julen, ja ibland ända till påsk. Ett så stort bak kunde ta flera dagar och var säkert tungt och arbetssamt. Till vardags bakade man normalt bröd av korn och havre, men till julbaket användes också råg och vete. Fortfarande har många människor hektiska dagar till jul. Vi städar, bakar och kanske stöper vi ljus. Skillnaden är bara den att vi kan köpa allt färdigt i affärerna om vi vill, medans människorna förr i tiden var tvungna att göra allt själv.

 

Julfint i stuganjulnatten

När det skulle firas jul skulle hela stugan vara ren. Kvinnorna steg upp tidigt den dagen för att städa, för de hade mycket arbete framför sig. Golv, väggar och tak skulle tvättas. Möbler och husgeråd och allt anna i julhemmet skulle dammas och poleras.

 

Julfint utomhus

Också utomhus ville man ha städat och fint. Till småfåglarna satte julrimman upp en kärve med säd. Också hos djuren blev det julfint. Korna och hästarna fick lite mer och lite bättre matän vanligt. Katten fick vara inomhus över julnatten. Det fick den aldrig annars. För att skydda djuren mot de ondskas makter som man trodde var lösa under julnatten, satte man upp ett halmkors ovanför stalldörren.

 

 

Badet till jul

När stugan var skinande ren, när djuren fått sitt, och när julveden julrimvar huggen, var det dags för människorna att snygga till sig själva. Folk badade inte ofa förr i tiden. Kanske bara till jul…. men på julafton skulle alla bada. Därför värmde man vatten och slog det i ett stort trädkar. Där fick alla bada i tur och ordning. Först männen, sedan kvinnorna, och sist barnen – alla i samma vatten. Efter badet var det dags att sätta på sig rena kläder. Ja till och med rena underkläder. Det var något som annars inte hände så ofta.

 

Jultomten

Tron på jultomten har funnits i Norden mycket länge. Förr ansåg man att tomten var en liten gubbe som bara var som en 4-5 åring till växten.jultomten

Han hade långt vitt skägg, var klädd i gråa kläder och hade en grå luva på huvudet. På varje gård fanns det en tomte.

Namnet tomtegubbe betyder gubben på tomten – gubben på gården, (tomten). Vår bild av hur tomten ska se ut kom till på 1800-talet, i röda kläder och röd luva, blev mycket populär.

Den gamla gårdstomten hade inget med människornas julfirande och våra dagars julklappsorgier att göra. Det var framför allt tomtegröten som kom att knyta honom till julen. Tomten tog nämligen inte betalt för sina tjänster. Gröten blev belöning för ett år av slit och släp.

Det finns många berättelser om vad som kunde hända om husmor inte gjorde gröten så tomten blev nöjd.

Bråkade man med tomten kunde han se till att djuren dog, eller att huset brann ner. Det gällde alltså att hålla sig på god fot med tomten. Det troligaste är att jultomten som vi känner i Sverige idag, är en hybrid av gårdstomten, Sankt Nikolaus och julbocken.

Gårdstomten fick låna ut sitt namn och utseende plus seden med julgröten. Sankt Nikolaus bidrog med julklappsutdelningen. Den speciellt nordiska sedenatt någon i familjen klär ut sig med lösskägg och huva, fanns långt före jultomten, men då i julbockens gestalt. Läs mer om det här.

 

Julbockenjulbocken

Julbocken är en av våra allra äldsta julsymboler och härstammar från förr i tiden då utklädningsupptåg var vanligt i ungdomens julfirande.

En person klädde ut sig till bock, varpå man drog runt bland gårdarna och framförde ett enklare skådespel eller sjöng någon julbocksvisa, samt agerade som en förmedlare av olika gåvor. Som belöning fick man mat eller dryck til lett gille som sedan hölls i mellandagarna.

På 1800-talet blev bocken tomtens föregångare som julklappsutdelare i de svenska borgerliga hemmen. Man tror att julbocken av halm ”födddes” i Sverige, men det gjordes även julbockar i Danmark i forna tider. Där försvann traditionen under en period och återinfördes från Sverige på 1940-talet.

 

Julklapparjulrim

Att ge bort julklappar är en gammal sed, ofta var det bara barnen som fick t.ex något klädesplagg, eller leksak.

Numera börjar många affärer att julskylta redan i slutet på oktober, och inne i affärerna spelas välkända julsånger. Särskilt barnen brukar få många julklappar. Det finns faktiskt barn som tror att vi firar jul bara för att få julklappar. Läs mer on julklappar här.

 

Julgranenjulrim

Innan julgranen blev vanlig hade man julträd på bordet som man trädde äpplen och vackra saker på. Längre tillbaks i tiden brukade man hämta hem ett par granar från skogen, de kapade bort dom nedersta grenarna och satte dessa julruskor utanför dörren.

Granarna skulle föra liv och växtlighet till gården. Nu har dom allra flesta julgran inomhus under julen. Läs mer om julgran här.

 

Julottan

På juldagens morgon bar det iväg till julottan i kyrkan. Inne i kyrkan var det trångt. De rika satt längst fram, de fattiga längst bak, där det drog kallt från dörren. Prästen predikade länge och många somnade, för det var trötta eftersom de gått upp så tidigt.

Fortfarande går många människor till julottan. Numera börjar den sex på morgonen, men det är ganska tidigt och många av dagens besökare är nog också trötta.

 

Annandag Jul

På annandagens morgon gällde det att skynda sig till stallet och ladugården. Arbetet hade ju legat nere under juldagen.

På förmiddagen brukade traktens unga män rida i kapp. De red egentligen ikapp till en källa där hästarna kunde dricka vatten. Längs färden stannade de till i husen de passerade och tiggde mat och brännvin till de gillen, kalas som snart skulle börja.

På kvällen samlades släktingar och vänner. De åt och dom drack, lekte lekar och dansade. Vanliga lekar var bland andra, blindbock och gömma ringen. Kalasen avlöste varandra ända fram till trettondagen.

Njut nu ordentligt i Jul, med släkt eller vänner!

GOD JUL!

julpynt